Cykelskor

Digelo digelej alla tittar på mej när jag kommer i mina gyllene skor. Har äntligen köpt ett par vinter skor, vi cyklade en liten runda på lör.fm och det var bara bra. Får väl försöka få till en runda framöver med mina vänner, men det ät mycket nu. Julen närmar sej och man ska feja och fixa, skriva önskelista till tomten. Har man tur kommer han med nya hjul, eller nytt styre. Jag väntar med spänning. Hjul, hjul strålande jul :)))
Har ni vägarna förbi så kom in på en lussekatt eller två. Ha en fin första advent alla cykel vänner.

höst,vinter träning

Ja som ni alla vet så är hösten , vintern här och lite kyligt ute. Men för att liva upp stämningen bland Lidköpings cyklisterna så var det en trevlig årsfest som gick av stapeln lördag 3 nov. Samling i klubblokalen där det serverades sportdryck som var av olika styrka och karaktär. Det var även prisutdelning där jag inte fick någon medalj, men nästa år kanske. Sedan åkte vi till restaurang Bakgården, där mumsade vi och åt tapas och drack mera sportdryck. Vi pratade en del cykling och även en del träning av olika slag. Det är ju inte så stort där så det blev ganska varmt, men på toaletten var det ännu varmare säkert 50grader. Kvällen rullade på och så småningom åkte vi hem.
På söndagsmorgonen så vakande jag ca:9 och mådde bra skicka ett sms till Tina och frågade om vilken tid de skulle cykla iväg. 11.00 var samlingen vid macken i Källby. Ringde till Johan och sa att jag åker ut på en runda, men kan ni inte komma över Lidköping och möta mej. Jag är klar med jobbet då.
Går runt hemma och funderar på vad man ska ha på sej, det är ju 5grader varm lite sol ingen vind. Möter mina kompisar vid macken. Tina, Gunnar och Camilla. Jocke har brandjour så han får vara hemma. Vi drar in mot staden och det är kallt om händerna, så när vi möter Johan så sätter jag på mej silkesvantarna under handskarna och det blir varmt. Vi kör mot Hoby flygfält. Lindärva Hasslösa, Lundsbrunn och där är mina fötter som isklumpar. Det blir kallt och cykla i sommarskor, yllestrumpor hjälper inte. Har dessutom en ny sadel så det börjar även kännas i rumpan. I Lundsbrunn stannar vi till och Camilla ringer hem och säger till Jocke att sätta på kaffe. Jag tar upp en liten påse med julskum,chokladbitar och delar ut det smakar gott. I Götene blir det kaffe, bullar. Camilla stannar kvar och vi andra drar hem mot metropolen Källby. Cyklar över Skälvum, Husaby, Blomberg. Äntligen hemma, vrider igång bastun så att mina fötter kan tina. På måndag beställer jag ett par vinterskor på Evalds mtb. Tyvärr har de fortfarande inte kommit, väntar och längtar. Hoppas de kommer snart.

andra träffen

Nu i okt.månad köpte jag mej ett  träningskort på friskis,svettis så nu har inomhus träningen börjat. Kör några spiningpass men även cirkelfys så hela kroppen får en omgång. Det blir alltid lite go träningsvärk efter cirkelfysen, man är nog otränad. Har försökt träna men Lvsk på mån-kvällar. De tränar nu typ skidåkning, springer med stavar i uppförsbackar, ur jobbigt, men effektivt. Har ju anmält mej till öppetspår, försökte få med mina cykelkompisar men de ville ej. Men jag är nog inte ensam i spåret, finns väl alltid någon att prata med, haha. Vi fem träffades igen en kväll på life club i Götene för att prata om lita olika saker. I bilen dit säger Tina att Marie har fixat fram kläder, men bara de inte är rosa det vägrar vi att ta på oss. Väl där så köper vi lite fika och sätter oss ner och Marie tar fram tröja+jacka. Färgen är grå, rosa men den är mörk så som cyklamen. Det är fina och vi provar och bestämmer att detta blir bra. Så är det namnet, Team Kinnekulle blir bra det talar om var vi kommer ifrån. Det skapar ett samtalsämne om man kör bredvid någon ett tag att  de ser var man kommer ifrån. Det är kul. Kvällen går fort och man längtar till våren då vi kan sticka ut på lite rundor. Pratar om att köra mot Vara och fika på Nordpolen, även att fika på Storeberg och många flera ställen. Längtar.
Camilla får numret till en tjej som hyr ut sin lägenhet och under veckan som går ringer Camilla och säger att det är fixat med boendet. Skönt så vi slipper sova med killarna som ligger i husvagn.

Anmälan till loppen

Vi börjar även köra lite mtb-cykling för att det är ju lite roligt att cykla i skogen också. En söndag i september så bestämmer vi att köra en sväng på lite grusvägar. Starten är ifrån Källby via Lundsbrunn, Götene, Kinne-Vedum, Österäng och så drar vi sedan mot brottet på Kinnekulle. Där väntar korvgubben-Johan. Eftersom han inte kan cykla vid denna tidpunkt på grund av att han har klotat i slalombacken och bröt nyckelbenet. (stackarn) Det kom även ett gäng landsvägscyklister dit och åt korv. En mycket trevlig söndag. Ja vi hade väl  börjat  snacka lite om att cykla cykelvasan som går i aug 2013. Jag körde den 2009 då det var första gången som det loppet gick av stapeln. Det var så mycket vatten och  lera, släpade cykeln igenom djupa vattenpölar och cykeln sjönk i myrarna. ALDRIG MER att jag skulle cykla detta djävulslopp, även om Martin Stenmark cyklade detta, dessutom såg vi honom aldrig. Dessutom hade min materialförvaltare bytt pedaler dagen innan så de passade inte riktigt. Så varje gång jag drog ur skorna ur pedalerna så hade jag ett helvete att få i skorna igen, var rasande i 9 mil, han var avskedad.
 Johan som är sjukskriven tar på sig anmälan till detta fantastiska lopp. Efter 26 min och 46 sek är alla 12 000 startplatser slut. När han sitter där och anmäler oss så kommer vår kompis Monica, hon var med 2009 och skulle inte heller göra om detta. Johan frågar henne,  du ska väl  vara med och köra cykelvasan nästa år? nä.. eller jo det vore väl roligt, men ni cyklar ju så fort. Men varför inte,  någon ska ju vara sist. Efter några dagar får jag meddelande om att anmälan till vätterrundan inte blev som vi tänkt. De hade ändrat rutinerna för anmälan, så vi får inte starta vid 4.00 utan vår start blir typ kvart över 12 på natten. Jippi då som jag är som tröttast. Jag är ingen nattmänniska. Ja det får väl gå, pratar med min kompis Monica och hon kan tänka sej att ha en matdepå bara för oss. Killarna får hyra in sej men det kostar.

Life Club

Ja veckorna rullar på och det börjar bli dax att anmäla sej till Vätternrundan. Som ni vet så går ju alla platser åt som smör i solsken, Trots att det är 30 mil man ska cykla. Så i början på September får jag ett sms från Tina om att vi ska träffa Camilla och två andra tjejer på Life Club i Götene. Vi åker dit spända av förväntan och pratar om cykling, träning och att det är allt långt 30 mil, men de här två tjejerna har ju cyklat detta förut så de vet ju vad som gäller. Vi kommer in i café delen och beställer kaffe och något smaskigt att tugga på. Vi går upp en trappa och får sitta i ett eget litet rum så vi kan prata ostört. Mona som är spiningledare och läser nu i Skövde till hälsoinspiratör/friskvård har cyklat tjejvätter och nu senast vätternrundan. Det var kul men har väl ingen direkt att cykla med, så när Camilla frågade om hon ville vara med så var det ingen tvekan. Marie som har många vätternrundor och andra fina meriter, visste ju hur man skulle gå tillväga med anmälan och hade en adress till en tjej som hyr ut sin lägenhet mitt i centrum. Det kändes jätte bra, bo mitt i centrum och bara glida ner till starten, kan inte bli bättre. Så pratade vi fram och tillbaka om vilken tid vi ska starta. Mona hade startat på natten och tyckte att det gick bra, Marie hade starta vid lite olika tider men då när det börjar ljusna är väl det optimala eftersom man då slipper ha ljus på cykeln. Vi kom fram till att vid fyra halv fem på morgonen skulle vi försöka få start tid. Maries tog på sej ansvaret att anmäla oss då de öppnar anmälan 9.00 och hon har tillgång till dator på jobbet. Det var ju kanon bra. Sedan började vi diskutera om vad vi skulle ha för namn och att det vore kul att ha samma tröjor med namn på. Beslöt att tills nästa gång så skulle vi ha tänkt lite på det. Vi  pratade även om hur lång tid det skulle kunna ta 11-12 tim men närmare 10 vore ju roligt, vi får se vad som händer. Kvällen kändes positiv och det var som att man bara ville ut å köra tillsammans. Man blev full av positiv energi av dessa tjejer, helt underbart.

Drömmen om Vätternrundan

Fortsätter här att berätta drömmen om Vätternrundan som växer sej starkare.
Vi håller på och cyklar ihop under sommaren, både landsvägscykling, mtb-cykling. Vi som cyklar är Anki,Tina,Camilla och våra kära män. Johan,Gunnar och Jocke. Vi pratar under våra rundor om hur trevligt och kul det var när vi körde halvvättern och att man skulle åka i väg på solsemester. Men det är ju ingen av oss som direkt gillar att ligga på en solsäng en hel vecka utan att göra något. Det liksom kryper i kroppen då.Camilla och Jocke ska ju åka iväg till Gran Canaria i okt. och då ska de cykla. Vi andra tycker att det låter helt underbart och blir lätt avundsjuka. En dag får jag höra om att de ska träffas för att diskutera ev. en cykelsemester på Fuerteventura. Eftersom jag arbetar så åker min man på denna träff och det blir bestämt att i mars 2013 så åker vi. Alla blir eld och lågor över detta. Jag är lite avvaktande eftersom jag ska springa en del lopp till våren och vill satsa på det. Men lättlurad som man är så, ja jäklar jag är på. Men säger vi då halvvätter är inte det lite kort? STORA MAFFIGA VÄTTERNRUNDAN lockar oss. Vi tjejer själva. Camilla jobbar ihop med Mona och frågar henne om hon inte ska hänga med eftersom hon har kört den i år. Mona är lite tvekande men jo det var ju rolig och tillsammans är det ännu roligare.Camilla känner även Marie som har kört Vätterrundan flera gånger och är superduktig på att cykla.

Cykling

I våras  började jag cykla ihop med Tina, Camilla och tillsammans med våra män som kände varandra. Under en av våra rundor så växte idén fram om att cykla halvvätter. För att cykla hela var vi inte mentalt förberedda på. Det fick männen klara själva. Vi cyklade Viken runt som en liten uppvärmning. Jag ville stanna och fika men det fick jag inte, utan det var bara att fortsätta  trampa. Min man Johan och vår dotter Andrea halkade efter och Tina,Camilla och Gunnar drog iväg så jag var ensam kavar i mitten, urtråkigt hade ingen att prata med. När jag sedan kom i mål och Johan,Andrea kom några minuter efter mej så talade de om att de hade stannat och fikat, Jätte Goda bullar som jag hade missat.
Vi cyklade sedan halvvättern och det gick bra. I starten träffade  vi på 2 Belgare som vi tog rygg på. Körde sedan förbi dem. Pratade med en kille ifrån Argentina,  han bodde och arbetade i GBG. Frågade honom om han skulle göra de andra sakerna, simma springa, åka skidor men det skulle han inte. Uppe på Omberg fick Tina horn i pannan och drog iväg. Hennes man Gunnar hakade på. Jag kom efter bland alla människor och trängsel som är där uppe. Fick sedan  fullt upp med att komma ikapp de andra. Men skam den som ger sej. Kom i kapp och sedan hade vi sällskap hela vägen till mål. Träffade en kille ifrån Karlstad som hängde på, sedan en äldre man ifrån Nossebro. Han hade missat anmälan på Vätternrundan som han hade kört i många år. Så detta var en ny tur för honom. Det var flera andra som också hängde på i vår klunga.Men det var Jocke, Andreas som drog lasset i fram. Johan hade fullt upp med att bogsera Andrea uppför alla backarna. Jag, Camilla fick klara oss själva. Tina, Gunnar fick silver medalj. Jag, Camilla och  Andrea fick silver, medan killarna fick vanlig medalj. Tjejer under 6 tim=silver. Killar under 5 tim=silver.
Under sommaren så växte drömmen starkare om den stora riktiga Vätternrundan.